fredag 30 november 2012

Yoga Glow



Jag gick in i yogasalen och kände mej allt annat än lugn och balanserad, faktiskt så grät jag hela vägen in i bilen (don´t ask! men mina hormoner spelar en stor roll just nu...) och funderade länge på om jag ens skulle gå in med mina rödgråtna ögon men så bestämde jag mej för att jag alltid kunde skylla på min pollenallergi om någon skulle fråga ;) Lite kallt vatten i ansiktet och några djupa andetag inne på toaletten gjorde också sitt till! 

Det som är så skönt med yogan är att man liksom går in sitt eget lilla space och helt stänger ute omvärlden och vad som pågår i ens liv just då. Vi fick lära oss att om man låter tankar påverka hela ens humör och mående så hänger man kvar för mycket vid saker, att vara mindfulness handlar om att låta tankar och känslor passera men inte hålla kvar vid dem onödigt länge. Det behöver jag träna på!

Hursomhelst, efter drygt en timmes yoga kände jag mej som en ny människa och jag hade släppt all min frustration, uppgivenhet och ledsenhet som jag steg in i salen med. Jag önskar så att det fanns minst ett pass till i veckan som jag kunde gå på för den här träningen är verkligen den bästa för mej just nu. Fick även lite tips på stretchövningar jag kan köra hemma när jag får ont i ryggen vilka jag absolut ska ge en chans!

Nu måste jag gå och ruska liv i min lille älskling som sovit i över 45 minuter.. Dags att väcka honom om han ska somna innan nio ikväll :)

Nattsudd

Jag sitter här i soffan fastän klockan är tjugo över två och jag verkligen borde sova. Istället har jag precis ätit en liten yoghurt (gravidhunger mitt i natten!) och surfat runt på favoritbloggarna och vips så har en trekvart plötsligt gått! Vaknade till av att L tassade in till oss, ovanligt tidigt och sen kunde jag inte somna om. Men nu ska det förhoppningsvis gå, börjar känna mej trött igen..

Har fortfarande inte hittat boende för när vi kommer till Sverige. Egentligen borde jag väl känna mej paniksstressad över både det och projektet att hyra ut vårt eget hus och packa undan och lagra alla våra tillhörigheter men det gör jag konstigt nog inte. Känner bara att "det löser sej, det gör det alltid" som Timbaktu skulle ha sagt haha. Vad hände med honom förresten? Kanske att allt inte löser sej ändå?

Men fråga mej en vecka innan avresa, då lovar jag att stressnivåerna säkerligen kommer att vara högre! Om det är något jag oroar mej för redan nu är det min rygg under den långa flygningen, och sen hur L ska ta det hela förstås. Hoppas och tror att det ska gå bra så länge han inte tvingas sitta still/fastspänd, det är nämligen ett big no no - något vi fick bekräftat senast för en dag sen då vi körde hem från farmen.

Hörde på nyheterna idag om forskningen som pågår för att göra det möjligt att flyga från Sydney till london på 4 timmar! Alltså tänk, vilken grej! Då skulle det ju plötsligt var som vi bodde i Europa och inte på andra sidan jorden. Biljettpriset planeras dock bli en aning saftigare, tydligen ligger de på 200 000 USD nu men beräknas vara nere på 20 000 USD om sisådär 10-15 år. Bara 80 000 USD för oss som en familj på 4 alltså! Errhum... nja inte så billigt va? Men häftigt är det ändå. Läs mer här om ni är intresserade!



Så här ser planen/rymdfarkosterna ut som beräknas göra sin första flygning redan i år!

torsdag 29 november 2012

Slappardag

Om jag körde på för fullt igår så har jag verkligen gjort det motsatta idag. En riktig slappardag är vad vi haft och den fortsätter nog i samma anda om jag får bestämma... Får L bestämma däremot vill han nog att vi går ut och tar lite frisk luft innan kvällen, och det kan jag väl gå med på :) Var ju iväg på Mini Muscle imorse och där fick han göra av med massa överskottsenergi, men eftermiddagen har som sagt gått i lugnets tecken. 

Om vi drar iväg nu för en cykeltur så hoppas jag att vi kan tajma C som är på väg hem från farmen och att han kan ta med sej L hem så jag kan åka och handla. Det går så mycket snabbare och smidigare när jag får åka själv utan små händer som ska känna på allt och hjälpa till att fylla vagnen :)

Så här hasar jag omkring här hemma idag, knappast nån spännande outfit men väääldigt bekvämt:



Mjuk, mjukare, mjukaste myskläderna!

Arv från mamma?

Att pollenallergi ju kan gå i arv det vet jag (tack pappa!) men att det kan visa sej så tidigt som vid två det är väl inte möjligt? Tycker nämligen att L har nyst och gnuggat sej i ögonen ovanligt mycket på sistone. Hoppas verkligen att det förstnämnda är en kvarleva från hans förkylning förra veckan och att det senare bara beror på att han varit trött...För den här pollenallergin vill jag verkligen inte skänka min värsta fiende (hmm vem nu det skulle vara),  och ännu mindre mitt eget barn!

Tack och lov att jag kan använda smink för att täcka den värsta rödheten runt ögonen, det ser nämligen ut som jag smetat lila-röd ögonskugga runt ögonen när jag vaknar. Inte så vackert alls. När jag är färdigsminkad så syns bara mina rödsprängda ögonlober haha.

Har precis lagt L för hans tupplur och ska ta tillfället i akt och stänga mina egna röda ögon ett tag!




Hoppas verkligen du slipper ärva mammas pollenallergi, 
min lille älskling! 


Ge mej vinter!

Eller alltså, jag älskar ju sommaren - det är min absoluta favoritårstid men just nu LIDER jag! Jag säger bara en sak, pollenallergi och graviditet går inte ihop. Jag nyser dagarna i ända, snyter mej konstant men värst är mina ögon som jag får lust att slita ur alternativt gnugga sönder, för att de kliar så nåt fruktansvärt. Jag vaknar (förutom kisspauser alltså) säkert 3-5 ggr per natt bara för att mina ögon rinner och svider om vartannat, eller så kan  jag inte andas för att näsan är helt igentäppt.

Jag fiskar inte efter "stackars dej kommentarer" nu även om det kanske låter som det. Däremot vore jag SÅ tacksam om det finns nån därute som sitter på några husmorstips om vad man kan ta/göra för att lindra pollenallergi? Viktigast är ju förstås att det är safe för bebben i magen!

Nu ska jag och min lilla busunge (som jag lyckades väcka i natt med mitt nysande även fast han sov inne på sitt rum!) göra oss i ordning för Mini Muscle. Ser som tur är (allergimässigt alltså) ut att bli en vindstilla och regnig dag!

onsdag 28 november 2012

Halsbränna och ryggont

Idag går jag in i vecka 24, det firar vi med halsbränna och rejält ryggont! Eller rejält vågar jag inte skriva förresten, för jag lär få bra mycket värre känningar än så här om nån månad eller två. Har flängt runt som en galning här hela eftermiddagen sen jag kom hem, så får nästan skylla mej själv antar jag. Jag får sådana där ryck ibland när huset ser ut som ett bombnedslag och jag vill röja och städa undan precis allt! Nöjde mej inte med lite undanplock alltså utan jag dammsög varenda rum, skurade golven, tvättade alla sofföverdrag plus tre maskiner till som jag sen torkade och vek. Och så en promenad med L och fixa middag efter det... Ja ni hör ju. Dumt var väl ordet. Men nu slipper jag iaf göra något av nämnda imorgon! :)

Gissa vad som kom med posten idag förresten? Min iPhone5! Äntligen efter en dryga två månaders väntetid... Höll på att börja gråta när jag upptäckte att mitt sim-kort inte passar utan jag måste beställa ett nytt för att kunna använda telefonen. Skulle ta ett par dagar lovade killen på telebutiken... det tror jag på när jag har kortet i handen. 

Men halsbränna, ont i ryggen och simkort som inte passar är ändå småsaker. Jag väljer att hålla fast vid mitt glädjerus från tidigare idag:



Så här såg gymmet ut där vi tränade, det har inte öppnat officiellt än och luktade fortfarande ny målarfärg!




Den stora gymdelen. Speglar skulle upp samma dag!



Pulse Fitness heter gymmet, alla redskap inkl den stora skylten vid ingången är köpta från Pulse Fitness(!) i Queenstown som gick i konkurs för cirka ett år sen.


Nu ska jag ta min ömmande rygg och en bebis som sparkar för fullt i magen och gå och lägga mej. Förhoppningsvis hittar jag en någorlunda bekväm liggställning! 

Night Night

Lake Dunstan och glädjerus

Åh jag är så himla glad över att jag åkte till Alexandra idag! Mötet med Camille, tränaren där gick jättebra. Jag fattade tycke för henne direkt, hon verkar som en riktigt bra tjej - och någon jag mer än gärna skulle vilja gå utbildning hos. Nu ligger ju detta projekt en bit in i framtiden, eller ett år åtminstone men jag kan faktiskt känna att det är bra. Ska satsa på att kolla runt efter en lokal innan vi åker till Sverige och förhoppningsvis få det löst, det kommer att bli en utmaning då Queenstown är känt för att vara svindyrt när det kommer till hyror. Både bostad och kommersiella byggnader... Men jag har några alternativ "in mind" så jag hoppas på att något av dem kan gå vägen!

Nästa grej är såklart tiden det kommer att ta i anspråk, då vi kommer att ha en liten bebis nästa år men Camille har fyra barn(!) varav den yngsta är 19 månader så vad fasiken - kan hon så kan jag! Var så glad och upprymd när jag körde hem igen, det här känns så himla rätt i magen. Kanske att det varit värt all väntan och stundtals förvirring över vad jag ska satsa på, nu verkar det som jag hittat något som verkligen passar mej. Det här känns som världens chans att få jobba med något jag brinner för!

Stannade till vid Lake Dunstan på vägen hem och tog några glädjeskutt, 
haha nära på iaf:








Äntligen onsdag!

Idag bär det äntligen av till Alexandra för ett efterlängtat möte och pass med tränaren för Active Mums! Efter två veckors framskjutning så passar det nu oss båda. Slår mej nu när jag sitter här att jag borde skriva ner de frågor jag har så att jag inte glömmer dem. Det är trots allt en hel del jag undrar och vem är bättre att fråga än någon som har gjort hela franschise-grejen och dessutom lyckats väldigt bra! Ska även bli spännande att se hennes nya gym som hon precis öppnat.

Nog babblat, nu ska jag hälla i mej mitt gröna té och sen dra på mej träningskläderna och köra iväg! Hoppas att jag kan hitta GPS:en innan så att jag slipper köra fel, är inte så hemma i Alexandra. Har bara stannat där några enstaka gånger, och då alltid på genomfart till Dunedin.

Kameran får självklart följa med, förhoppningsvis får jag chans att ta lite bilder under klassen eller iaf på  gymmet. Ses senare!

tisdag 27 november 2012

Vilken dag

Bestämde mej för att haka på ner till farmen idag för ovanlighetens skull och fick verkligen bekräftat varför jag sällan gör det.. Vilken resa! Vägen ned gick okej, när L fortfarande var pigg även om jag börjar känna av min rygg nu när jag sitter långa stunder. Iaf vi kom fram tillslut, visserligen blev jag och l sena i vanliga ordning till playgroupen som hålls på tisdagar. Men det gjorde inte så mycket, L hann att leka i nära en timme och var helnöjd! Under tiden satt jag och några mammor och pratade på en bänk i solen, och sen serverades tårta då ett av barnen fyllde år. So far so good :)

Efter att playgroupen var över körde vi hem till E, där vi väntade med våra småkillar på att C och B skulle bli klara ute på farmen. Vid det laget hade L hunnit bli rejält trött, men han vägrade sen att somna i bilen. Ville prompt ur bilbarnstolen, och det skreks och gräts så mycket att jag var tveksam att vi ens skulle komma hem.. Det är ändå 15 mil, och det finns gränser för vad både barn och vuxna kan utstå! Efter ett antal stopp kom han äntligen till ro liggandes på min axel (jag hängde över bilbarnstolen), det var allt annat än bekvämt för mej men vad gör man inte!

Klockan var kvart över tre när han äntligen somnade och sov sen i de 45 minutrarna vi hade kvar att köra... gissa om vi lär får vara uppe sent ikväll. Och jag som äntligen hade fått ordning på dygnsrytmen. Nu dröjer det innan vi följer med till farmen igen, det är ett som är säkert! Ska snöra på mej träningsdojorna nu och gå ut och ta en långpromenad för att samla styrka inför kvällen, behöver nämligen all jag kan få!



Tänker leta mej ned till vattnet, där får jag  både ro och nya krafter!

måndag 26 november 2012

Vågar knappt andas...

OMG! Klockan är kvart över åtta och L sover, trots 45 minuters tupplur idag vid lunch. Efter de senaste kvällarna när han varit uppe till 22-22.30 så behövde jag verkligen en kväll som denna - gud så underbart! Vet inte om det har att göra med att det bara är jag som är hemma, jag tror ibland att L kan bli lite avis på att jag och C sitter uppe och har det mysigt när han måste sova. Men ikväll så var det bara tråkiga morsan hemma och vardagsrummet var helt nedsläckt, ingen TV och inget dagsljus. Det fick nog L att tro att det var senare än det faktiskt är. O just ja, jag köpte en ny nappflaska idag med långsammare "flow" på nappen så nu tog det dubbelt så länge för honom att dricka upp vällingen - det kan ju också varit en orsak :) Okej, slut på trist sovsnack.

Nu kom min "stora älskling" hem från en heldag (13 timmar) på farmen och med sej hade han en handplockad stor gul ros till mej! Jag blev alldeles paff men väldigt glad, inte varje dag jag får blommor! Nu ska vi kolla på film här och njuta av lite vuxentid för en gångs skull :)


Bjuder på lite härliga bilder från min och L:s promenad i eftermiddags:












Även om jag saknar Sverige enormt vissa dagar så uppskattar jag även vad jag får uppleva här.... 
Jag tänker ofta på hur lyckligt lottad L är som får ta del av två länder! Och just nu visar sej verkligen Nya Zeeland från sin bästa sida :)

Dagens modelejon

Var helt klart L! Det är så mycket tacksammare att klä L än mej själv just nu... Det känns som jag går i samma trista kläder hela tiden av de få som passar mej, men L däremot - han är snygg i allt! Eller iallafall himlans söt :) Så här såg han ut idag:



Kepa från Skyline, tröja H&M, byxor Little Monkey, skor JK Kids



En suddig mamma. Lite så jag kännt mej hela dan faktiskt, har en sån hemsk pollenallergi att det känns som jag går omkring i en tjock dimma!



Och så en bild på oss båda. Slog mej idag att nu har min mage verkligen "popped out".
Bara sådär från en vecka till en annan! Men jag är i 6:e månaden nu så det ska ju synas :)

I senaste laget för julgran?

Ja alltså den känslan fick jag häromdagen när jag var ute med L och vi sprang in på den lokala pharmacyn. Dom hade en stor julgran uppe med en massa glittrande pynt som såklart fångade L:s uppmärksamhet, varpå expediten frågade mej om jag hade julgranen klädd hemma och jag svarade lite chockat men med ett leende att "nää, inte än". Fick dock inget leende tillbaka utan bara en blick som sa att "herregud hur kan man inte ha julgranen pyntad och uppe den 20:e november?? Tänk på din stackars son!". Ja lite så kändes det iallafall...

Jag är uppväxt med traditionen att granen kläs sent på kvällen innan julafton. När vi var små så klädde mamma och pappa den när vi somnat och sen när vi tassade upp morgonen (efter att öppnat våra paket från julstrumpan som hängde på sänggaveln) så stod granen där i vardagsrummet i all sin prakt med alla ljus tända. Lika stämningsfullt varje gång! När vi sen blev lite äldre fick vi hjälpa till att klä den kvällen innan, men det var inte mindre härligt att se den på julafton för det. Julgranen var liksom det största tecknet att nu är julen här! Därför så har jag lite svårt att förstå den NZ traditionen med att granen ska vara uppe så förbaskat tidigt. Men de plockar även bort den tidigt här så jag funderar på att ge in i år och faktiskt klä den snart..

Kanske rentutav idag?



När klär ni era julgranar?

söndag 25 november 2012

Bästa dagen

....på länge har vi haft! Vi har inte gjort nåt speciellt mer än att vara tillsammans hela dagen men åh vad jag njutit av just det. Ingen stress, ingen uppdelning av dagen utan vi har bara varit. Och nån som har varit ännu nöjdare är L! Han var varit ett riktigt litet charmtroll  hela dagen och fått både mej och C att brista ut i gapskratt flera gånger över tokiga/smarta och roliga grejer han hittat på.

Jag har även fått nästan all GST-return (momsåterbetalning) för våra företag gjort under några stunder när C varit ute och lekt med L. Blir stressad så det räcker när jag sitter och ska sortera alla viktiga papper, kvitton och kontoutdrag att jag behöver sitta helt i lugn och ro för att kunna få det gjort. 

Samma sak när månadens konton ska betalas. Innan jag träffade C så var jag vid att betala kanske 3-4 räkningar - ni vet det vanliga; hyra, el, telefon osv. Nu sitter jag plötsligt med en bunt på kanske 20-25 räkningar värde stora summor, så kanske inte så konstigt att jag blir lite nervös innan det hela är gjort. Vill ju gärna inte att en räkning på tusentals dollar ska råka komma in på fel konto tack vare mej... (det har redan hänt!). Men jag börjar få lite mera koll nu än vad jag hade i början, tur det!

Har fortfarande ett berg av tvätt att vika här i sovrummet men jag funderar på att lämna det tills imorgon och gå ut och mysa en stund med mina killar i soffan istället, ja så får det bli :)




Nöjd Em, fast visst ser jag lite sömnig ut? 

Mysig morgon

Vilken bra morgon jag haft hittills, jag sov till åtta, pratade med min älskade mamma på Skype i en timme och fick sen frukost och kaffe serverat av C! Kan knappast begära mer av en söndagsmorgon :) L sov ända till nio vilket visserligen inte var så konstigt då han inte somnade förrän elva igår... (!) Herregud jag tror nästan att vi håller på att förskjuta dygnet till svensk tid. När vi kommer till Sverige kanske han redan går på svensk dygnsrytm, himla smidigt isf!

Nejdå, skämt åsido... idag är vi två som kan hålla honom vaken på eftermiddagen så det ska nog gå. Dagar när jag är själv med L från morgon till kväll kan vara riktigt kämpiga, särskilt när halvtimmeslånga "trotsutbrott" inte hör till ovanligheten. Ofta kommer de såklart när L dessutom är övertrött, och mina försök att lägga honom tidigt misslyckats. När han sen äntligen kommer till ro och somnar i mitt knä, så kan jag bara inte med att ruska liv i honom även fast jag vet att det egentligen är alldeles för sent för en tupplur. Tilläggas skall att jag ofta är så trött att mina egna ögonlock är svåra att hålla uppe vid det laget.. Så då brukar vi somna i en hög på soffan i en halvtimme och sen vakna med nya krafter!

Men som sagt, det bådar inte gott för kvällsrutinen att sova mellan tre och halv fyra... Aja, idag vänder vi på det hoppas jag!

Bjuder på en bild och en liten filmsnutt från igår:




lördag 24 november 2012

Från en sinnesstämning till en annan...

C åkte ner till farmen igen idag, och ska jag vara ärlig så kände jag mej väldigt ledsen och nere imorse. Saknar att spendera kvalitetstid tillsammans, det känns som jag alltid är ensam med L... eller så har C honom under ett par timmar då jag är på gymmet/uträttar ärenden och sen byter vi av varann och så är C borta resten av eftermiddagen och cyklar DH. De dagar han inte är borta hela dagen nere på farmen vill säga. 

Känns som vi inte riktigt får till nån balans... jag kan känna mej väldigt ensam här ibland utan någon familj som helst att hälsa på under lediga stunder. Saknar även mina riktigt nära vänner som jag framförallt har i Sverige. Särskilt nu när S och N har försvunnit upp till Auckland för sommaren! C däremot har fullt upp jobbmässigt plus att han sen har cyklingen och gemenskapen som den medför när han är ledig...  

Vet att det kommer bli tvärtom i Sverige, då är det plötsligt jag som har både familj, släkt och vänner nära - och jag kommer förmodligen ha fullt upp med att hinna träffa alla. C däremot kommer inte ha några vänner eller hobbies alls, något jag vet att han redan fruktar. Åååh varför ska det vara så svårt? Jag vill inte att en av oss för alltid ska sakna något/någon...

Hursomhelst, efter en outing med min lille älskling blev jag på lite bättre humör. Stannade och köpte med mej kaffe och varma muffins och scones från ett café och så körde vi ut till Jardines Park. Därute kunde jag se livet från ett ljusare sken och efter ett samtal från C kändes framtiden inte fullt lika hopplös längre. Det är så viktigt att man lyssnar på varann, försöker förstå och sätta sej in i den andres situation. Och att kärleken finns såklart! 

Min och L:s utflykt:


Latte från Tin Goose...



....hjälpte också till att få mej på piggare humör!



Det är inte bara cykla man kan göra i Jardines Bike Park....



....man kan även träna balansen över stora vattenpölar!



Känns tryggt att skjutvapen och andra vapen är förbjudna på promenadstigen...



Jag smugglade dock med mej en liten missil på cykel!



Här stannade vi till och satte oss på en bänk...



Skulle lätt ha kunnat spendera en timme eller två här!



Gärna med ett staffli och oljefärger :)



Tillochmed L kom till ro och satt och filosofierade över livet en stund...


fredag 23 november 2012

Earlier today

Jag har verkligen blivit beroende av min yoga, den gör så himla mycket för humöret och mina energinivåer. De dagar jag har varit på yoga känner jag mej mycket lugnare, gladare och har bättre tålamod! Måste verkligen fortsätta med yogan även när bebis har kommit, det är ett löfte till mej själv :)

Extra härligt var det idag när jag tog med mej iPoden och gick in till yogastudion, en promenad på cirka 40 minuter - alldeles lagom för att hinna bli skönt varm men inte på nåt sätt trött! Det säger jag nu alltså, vid 23 veckor. Tycker förmodligen annorlunda om drygt nån månad... 

Appropå december, det kommer verkligen bli en fullspäckad månad. Vi kommer att ha besök i sammanlagt 2 veckor, först C:s föräldrar i 4 dagar och sen C:s vän med familj som kommer och bor hos oss i vad jag hoppas inte blir mer än en vecka. Därefter (den 24:e) flyger vi upp till New Plymouth för att fira jul med C:s familj, sen har vi två nätter hemma innan vi åker till Lake Tekapo där vi spenderar nyåret och även firar ett år som förlovade! Det ser jag fram emot mest av allt, att bara få komma iväg vi tre på en liten minisemester :) Och dryga månaden efter det flyger vi till Sverige! 

Gäller bara att jag har hittat nånstans för oss att bo tills dess... 



Har alltså inte bara moffat choklad idag utan även rört på mej en del ;)



Utsikten på väg in till stan - inte helt fel! 

Choklad till mellanmål

Alltså jag undrar jag om det är nu som mina riktiga gravidcrejvings börjar visa sej, eller så är det bara så att jag inte ska ha en hel kladdkaka stå i kylen... Eller hel och hel förresten, det är bara en sorglig bränd kant kvar efter mitt "mellanmål". Nu mår jag lite småilla faktiskt, jag klämde i mej en massa grädde också. 

Jag började med vad som får ses som en normal portion kladdkaka, snyggt upplagd på fat med tinade hallon och en klick grädde. Sen tappade jag helt värdigheten och åt säkert två portioner till ståendes i köket doppandes kladdkaksbitar rätt ner i bunken med grädde! Gott för stunden men nu känner jag att det kanske inte var det bästa mellanmålet jag kunnat äta.... 

Men men, får hoppas att det stillade mitt chokladbegär för en vecka ;) Och det blir knappast nåt fredagsgodis för mej ikväll!



Mätt? Ja. Belåten? Njaaaa

Lugn morgon

Idag har vi tagit det lugnt här hemma, legat och dragit oss lite extra och sen ätit en god frukost tillsammans alla tre -mysigt! Nu ska jag alldeles strax iväg på min yoga som jag längtat efter hela veckan... Det är så fint väder att jag planerar att gå ner på stan, det blir perfekt uppvärmning för yogan!

Jag känner av bebis sparkar i magen hela tiden nu och jag  har börjat urskilja hennes dygnsrytm, det är full fart sent  på kvällarna för att sen vara ganska lugnt under dagen. Verkar som vi kommer att få en till liten nattuggla!

torsdag 22 november 2012

En supermodells dagbok?

Har fått låna Miranda Kerrs bok av finaste S som jag träffade för sista gången i år idag. På lördag flyger hon och N upp till Auckland, trist för mej och L men också spännande såklart då det är bebis på G! Provade att sätta mej ner en stund tidigare idag men jag kom inte många rader innan L tyckte att det var dags att göra något mer spännande än att läsa en trist bok haha. Det var bara att lyda ;)

Nu däremot, innan jag släcker lampan för ikväll hoppas jag kunna läsa några sidor! Vet inte riktigt vad jag förväntar mej av boken, men hoppas på att få reda på lite mer om Miranda som person mer än det man sett av henne i media.



Tidigare idag. Latten blev urdrucken men boken förblev rätt oläst... Min mobil kom med på ett hörn också, tro det eller ej - detta är mobilen som jag hoppade i sjön med förra veckan. Igår när jag testade att slå på den så funkade den mirakulöst nog!

Fortfarande bara liten

Vi går igenom en period här hemma där gränser testas för fullt, från morgon till kväll. Jag känner mej som en papegoja som bara upprepar samma sak om ooch om igen men utan vad det verkar, något resultat som helst. Att ha småbarn är verkligen en prövning för tålamodet och jag lär mej saker om mej själv jag tidigare aldrig reflekterat över. När det är som jobbigast är det enda som hjälper att tänka att "även detta är övergående".

När L kurade ihop sej intill mej efter att han vaknat från sin tupplur, la sina små händer omkring mej och vilade sitt huvud mot mitt bröst så jag kunde snusa honom i håret och bara satt så i säkert en kvart fylldes jag av så mycket kärlek och ny energi att ni anar inte. Att ha barn är värt allt slit, tjat och tårar man får utstå under perioder, för oj vilken kärlek dom ger... Den finaste jag nånsin upplevt!



Dagens

Det är ett evigt trixande och provande när det gäller kläder i min garderob just nu. I vanliga fall brukar jag bestämma vad jag ska ha på mej redan när jag står i duschen, och allt som oftast blir det precis det jag tänkt. NU däremot, har jag plötsligt ingen aning om vad som passar eller känns bekvämt, och min garderob känns väldigt begränsad. Det brukar bli minst ett ombyte och några tunga suckar innan jag hittar något jag är nöjd med.

Idag blev jag faktiskt ovanligt nöjd, i den här toppen syns magen utan att jag känner mej avklädd. Inte heller har den "tälteffekt" som en del bylsiga tröjor kan ha. En snygg och skön outfit helt enkelt! Något jag lever i just nu är långa stretchiga linnen som funkar under det mesta, jag tror att jag har  ungefär fem stycken i olika färger. De ger skönt stöd åt magen och man slipper oroa sej för att nån oplanerad glipa ska dyka upp mellan byxa och topp :)

Är sugen på att införskaffa en eller två sköna maxiklänningar inför sommaren, har en känsla av att jag skulle kunna bo i dem i slutet av graviditeten när inte så mycket annat kommer passa! De sista veckorna i kalla februari/mars-Sverige får bli ett annat problem...





Förbereder för bebistider

Ja det kan man ju nästan tro att jag håller på med. Det är iallafall så lite sömn som jag snittar numera haha. Är det inte min igentäppta näsa (allergi+förkylning+graviditetstäppa) som gör att jag inte kan andas så är det L som kommer på besök så tidigt som 01-02 och om vi har otur sen ligger och sparkar oss i ryggen eller snurrar in sina fingrar i mitt hår resten av natten... Inte direkt ett vinnande recept för nåmn skönhetssömn!

Konstigt ändå hur kroppen faktiskt vänjer sej, visst är jag trött men det är ändå inte värre än att jag fungerar :) C har kört ner till farmen idag igen och blir borta hela dagen, medan jag och L ska fixa iordning oss för att åka och träffa S och lilla N ute vid Flight Park. Samma ställe som mammagruppen träffades på igår, det här mötet ser jag däremot fram emot! Det är sista gången jag träffar S innan hon åker upp till Auckland för att föda sin lille kille kring årsskiftet. Åh vad jag kommer att sakna henne!

När hon kommer tillbaka till Queenstown i mitten av januari är det bara några veckor kvar tills det är vår tur att flyga till Sverige... Får fortfarande nypa mej lite i armen för att förstå att vi ska få en liten flicka, och dessutom gifta oss - allt inom loppet av 5 månader. Eller 3,5 månader närmare bestämt men hela Sverigevistelsen är något jag ser fram emot!

onsdag 21 november 2012

Betala för att blogga?

Ja alltså jag älskar ju att blogga men att betala för att ni ska kunna få ta del av min text och bilder, det känns ju lite bakvänt! Idag när jag skulle ladda upp bilder till ett tidigare inlägg fick jag ett meddelande från blogger att mitt fria bildutrymme var fyllt och att jag hädanefter måste betala 2.50 US dollar varje månad, cirka 17 kronor med andra ord för att kunna ladda upp bilder.

Vad fasiken, jag som äntligen börjar känna mej hemma här och faktiskt samlat på mej ett gäng trogna läsare... Vill ju inte förlora er om jag byter bloggportal! För det är precis vad jag funderar på nu. Okej att jag inte får betalt för att blogga, men att betala för det?

Någon som kan tipsa om en bra och gratis portal med obegränsat bildutrymme? Har funderat lite på någon av föräldrarsajterna som tex Mama eller Allt för föräldrar men är lite rädd att tappa läsare... Skulle ni som inte har barn hänga med till en sån sajt? Behöver er hjälp här, snälla kom med synpunkter!

Kladdkaka - en ny jultradition?

Bakade som sagt idag, första gången på länge faktiskt. Önskar att jag kunde komma i lite julstämning och börja pynta och baka inför julen men jag har verkligen noll inspiration. Jag skyller på vädret, 20 grader och strålande sol får knappast en svensk att tänka på jul...

Hur gör ni andra som bor utomlands? Har ni tagit med era svenska traditioner hemifrån, helt anammat de i ert nya land eller kanske skapat egna?



Kladdkaka, inte så juligt men himlans gott!

Jag slapp välja...

...om jag skulle åka till mammaträffen eller inte. L avgjorde saken, han var inte "up for it" som man säger här. Vi hade precis kommit hem från mataffären och innan dess hade vi varit vid Frankton Lake där L cyklade en runda och lekte på en lekplats. Det räckte för att han skulle vara helt slut när vi kom hem! Jag hade tänkt att jag bara skulle springa upp med kyl- och frysvaror och sen köra vidare till cafeét där mammagruppen skulle ses, men L:s trötta ögon och hjärtskärande gråt bak i bilen sa mej nåt helt annat.

Istället fixade jag en flaska välling och sen sov han på två röda. Och lika bra var väl det. Fattar inte riktigt för vems skull jag prompt skulle åka, inte min egen iallafall. Vill väl inte framstå som otrevlig antar jag.. som gång på gång blir tillfrågad och sen inte dyker upp! Kanske att jag går nån gång längre fram mot jul, just nu funkar det inte med L:s rutiner och det är knappast värt att släpa iväg ett trött barn till en träff bara för att. Det blir bara pannkaka av allt och man önskar alltid att man följt sin inre röst och stannat hemma. Det gjorde jag idag!

Jag lät L sova en hel timme och brydde mej inte om att klockan var så sent som tre när jag väckte honom, nu när han är hängig behöver han extra sömn och det känns bara dumt att tvinga honom att vara uppe. Jag passade på att vila en liten stund själv, och sen när L vaknat så bakade vi kladdkaka tillsammans och nu är det full rulle här! Det lär bli en sen kväll men det gör ingenting då C är på väg hem från farmen, och en senare nattning av L ger oss lite mer tid att äta middag tillsammans :)


Jag och min älskling vid Franktons lekplats:









Onormalt mycket

...snytande har jag ägnat mej åt hela natten. Ni skulle ha sett högen av näsdukar på golvet brevid min säng när jag vaknade... eller nej förresten, var glada att ni slapp! Såg rätt ofräscht ut när jag tänker efter. Hade så ont i huvudet och öronen igårkväll att jag var tvungen att ta en Panadol (alvedon på svenska) för att överhuvudtaget kunna somna några timmar. Men sen har jag varit uppe och sprungit hela natten. Är så tacksam att jag skjutit på Active Mums mötet tills nästa vecka!

Sprang på en av mammorna (en av de trevliga) från min gamla mammagrupp för ett par veckor sen och hon sa att hon skulle lägga tillbaka mej på deras mailinglista för deras veckomöten. Alltså jag visste inte vad jag skulle säga, kunde inte gärna säga "nej tack" även om det var min spontana tanke. En del av mammorna är jättegulliga men det finns även en klick som jag helst gör allt för att undvika. Falskhet, avundsjuka och skitsnack sammanfattar denna klick. Plus att jag i övrigt har väldigt lite gemensamt med alla dessa kvinnor, förutom att vi har barn i samma ålder då.

Men nu har jag alltså fått ett mejl igen och de ska träffas idag. Förra veckan drog jag en nödlögn om att L somnade precis innan två och nu är vi visserligen förkylda, och har således en ursäkt men samtidigt så vet jag att jag inte kommer kunna gå nästa vecka heller då jag har Active Mums i Alexandra inplanerat. Så jag står verkligen i valet och kvalet om jag ska gå idag, bara för att liksom visa att jag åtminstone kom en gång... De ska träffas utomhus vid Flight Park så att vi är lite snoriga gör inte så mycket så länge jag håller mej på avstånd. Åååh jag vet varken ut eller in. Vad är egentligen värst, inte dyka upp alls eller bara komma en gång eller kanske två? Till saken hör att denna mamma som la till mig på mejlinglistan igen, henne träffar jag varje vecka på yogan... Kanske borde jag ge det en till chans ändå. Och sen aldrig återvända om klicken av "skitsnack-mammorna" fortfarande är precis så obehagliga som jag minns? Är det nåt jag avskyr så är det falskhet, jag pallar verkligen inte med människor som försöker vara nåt de inte är och gör allt de kan för att framstå som att de är bättre än andra. Ofta bottnar det ju i en väldig osäkerhet... Jag ser igenom sånt direkt.

tisdag 20 november 2012

From high to low

Från att ha bestigit berg (nästan bokstavligt) innan  lunch så känner jag mej nu på kvällen allt annat än hurtig. Min allergi har utan tvekan övergått i förkylning som satt sej både i hals, öron och huvud. Och jag som skulle iväg och köra ett pass med Active Mums imorgon! Nu har jag tyvärr fått lämna återbud, kändes inge vidare att komma dragandes med mina baciller till en klass full av mammor och deras små bebisar.
En vanlig förkylning hade i vanliga fall inte fått mej att ställa in något men nu kändes det som det enda rätta med hänsyn till andra. Plus att styrketräning när man har ont i halsen och är allmänt hängig knappast är att rekommendera annars heller, och särskilt inte när man är gravid. Då är det extra viktigt att ta hand om kroppen känner jag.

Det är jag och L som är den snoriga duon i familjen just nu, det går nog åt minst en halv kartong näsdukar om dagen! Men L har precis som jag nämnde igår, förvånandsvärt gott om energi för att vara förkyld så för att få lite lugn och ro tog jag med honom ut på en promenad till lekplatsen i området innan middagen. Jag la på frysta kycklinglår på grillen på lägsta värme innan vi gick, vet inte riktigt hur jag tänkte där... Det ledde till att de blev svarta på ena sidan och ogrillade på andra! Efter att jag fixat dem svarta även på andra sidan och sen skurit bort all kol så åt vi med god aptit. Jag slapp åtminstone främmande fingrar som provsmakade min mat, alltid något... ;)



L på grannens uppfart som han envisas med att alltid cykla in på :)



Backen ner till oss som L älskar att rejsa nedför..



Jag i samma kläder som imorse. Att duscha är en lyx man som mamma sällan har tid med förrän i slutet av dagen :)



Vårt hus. Jag är verkligen delad i tanken om vad jag känner inför att sälja det. En del av mej vill gå vidare till nästa projekt, och det skulle vara skönt att slippa oroa sej över att ordna hyresgäster under tiden vi är i Sverige. Samtidigt så trivs jag verkligen här, och det skulle kännas tryggt att ha ett hem att återvända till när vi kommer tillbaka med två(!) barn...