Hade egentligen planerat en heldag med mamma och brorsan idag men det blev ändrade planer och jag blev kvar hemma istället. Dan började otroligt segt och jag hade bestämt mej för att sticka ut på en långpromenad på morgonen men det dröjde ända tills halv två innan jag äntligen kom utanför dörren med barnvagnen, bara för att vara tvungen att vända igen och gå in och amma. Var på väg att helt ge upp och stanna inne men som tur var kom vi ut! 1,5 timme senare och mycket gladare kom vi hem igen :)
Ammandet kan kännas väldigt frustrerande ibland, särskilt då det känns som man knappt får nåt annat gjort. Men sen kan det vara en rätt mysig stund också där man verkligen får vara nära sin lille bebis. Och det är ju både ekonomiskt och hygieniskt. Jag vill försöka amma i iallafall sex månader för L:s bästa men tiden får utvisa hur länge det blir.. Tror inte att det blir längre utan förmodligen kortare, får se lite hur det blir med jobb och vardag när vi kommer tillbaka till NZ :)
Min promenad som blev av till slut:
Men GUD tack så mkt. haha. För bägge komplimangerna:D Roligt att höra:)
SvaraRaderaVilka underbara bilder! Och vilken ljuvlig header. Säger så mkt i sin enkelhet;)