Oanade krafter

Man förändras när man blir mamma kan jag konstatera efter dagens incident i Donalds Drive thru kö. På vägen hem från stan där vi promenerat längs Djurgården var vi plötsligt väldigt hungriga och bestämde oss för att svänga förbi närmsta Donken för en "top up" som C så passande kallar det.

För att göra en lång historia kort åkte vi till Rissnes Mc Donalds efter att ha letat efter en närmre restaurang, i vad som kändes som en evighet! Iallafall, hungrigare än nånsin och med en bebis lilla tålamod som började ta slut körde vi fram till kassan och beställde varsin burgare och cola light. Burgarna skulle dröja en liten stund säger tjejen i kassan och råder oss att parkera så länge. Redan vid det här laget kände jag att hela Mc Donalds idén var en dålig idé. Försökte hålla L:s humör uppe genom sång, skallror och konstiga ljud.. det funkade i cirka 10 minuter. När vi efter en kvart fortfarande inte fått vår mat och L börjat gråta stompar jag ur bilen och bort till luckan där jag över biltak försöker fånga kassörskans uppmärksamhet för att se hur mycket längre våra 2 hamburgare ska dröja. 30 sekunder får jag till svar och småspringer tillbaka till vår bil där L nu helt tappat tålamodet och börjat skrika. När mc donalds personalen kommer ut med vad vi tror är vår mat men går förbi vår bil för andra gången ryker mitt tålamod och jag ropar till mej den stackars killen och säger (ryter?) att vi vill ha pengarna tillbaka - NU! Han frågar efter kvitto och jag svär att det fy fan är borta men jag vill ha mina hundra kronor genast. Allt medan L skriker högre och högre. Hittar tillslut kvittot och killen springer iväg och kommer sedan tillbaka med våra hamburgare (och kvittot!). Han försöker sej på nån förklaring mej jag ser mest ut som en galen rabieshund så han säger snabbt förlåt förlåt, och slänger in påsen med mat åt oss och skyndar sen iväg. C kör runt hörnet med vår älskade L som äntligen blir ammad medan jag skakar av ilska. I takt med att L blir nöjd lugnar även jag ner mej och vi kan skratta åt eländet medan vi äter vår allt annat än "fast" food...

På vägen hem hade jag dåligt samvete för den oskyldige kille som råkade ut för mitt vredesutbrott - blev chockad själv över hur arg jag blev men kan väl dra slutsatsen att en hungrig mamma med en skrikande bebis inte är att leka med! Dröjer dock innan jag åker till Donken igen för ett "snabbt mål mat"...

The M Burger - orsaken till 15 minuters lidande...