Sitter i soffan med en gurglandes bebis vid fötterna (L gungar i sin babysitter). Har just käkat frukost och väntar på att lillen förhoppningsvis ska bli sömnig igen så jag kan få sova liiite till.
Det är omöjligt att beskriva med ord hur mycket den här lille krabaten kommit att betyda för oss under dom knappa 3 veckor vi kännt honom - lite som ett kärleksrus utan slut!
Bilder från gårdagen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar