Men ikväll var det alldeles vindstilla och en tunn hoodie räckte bra för att hålla emot den friska sensommarluften. I mina lurar spelades Lars Winnerbäck, det är något speciellt med svensk musik ändå - särskilt när man som jag sällan hör den. Svenskan är ett vackert språk tycker jag.
Jag utanför vårt lilla farmhus tidigare idag
L har somnat tidigt ikväll och C är ute och sprayar hagarna så jag är alldeles solo här hemma. Rätt skönt att få en liten stund för sej själv, det händer rätt sällan numera så jag njuter av tillfället!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar