Inga tårar!

Däremot är jag nära att gråta just nu! Av lättnad! Jag vet ju förstås inte säkert om det bara var en lycklig tillfällighet ikväll eller om det faktiskt var tredje gången gillt... Att L insåg att läggdags inte längre är förhandlingsbart, och därför somnade utan varken tårar eller protester. Åh älskade älskade unge, detta är verkligen en milstolpe för vår familj!

Jag hoppas även att detta betyder att C kan börja ta en del nattningar när det lugnar ner sej på farmen. För fram tills nu så har jag tagit ALLA nattningar sedan L var cirka 2 månader gammal. Knappast något som är genomförbart om L får ett syskon i framtiden. Då måste jag och C kunna dela på ansvaret, annars kommer det aldrig att gå.

Även om jag ibland grämer mej över att jag drar det tyngsta lasset i hemmet och med L så är det ju C som drar in stålarna (och just nu en period jobbar så hårt att jag blir mörkrädd, vi snackar 14-16 timmar per dygn). Men något jag kommer vara evigt tacksam över är att vi båda var hemma dygnet runt under L:s 2,5 första månader. Det är knappast något som alla har möjlighet till. Så som med allt annat, så finns det både ups and downs.

Nu ska njuta av en kopp te och det ljuva lugnet här hemma!

Lycklig och lättad mamma som håller tummarna

att denna kväll inte var nån engångsförteelse utan att det fortsätter så här...