Vilken dag

Bestämde mej för att haka på ner till farmen idag för ovanlighetens skull och fick verkligen bekräftat varför jag sällan gör det.. Vilken resa! Vägen ned gick okej, när L fortfarande var pigg även om jag börjar känna av min rygg nu när jag sitter långa stunder. Iaf vi kom fram tillslut, visserligen blev jag och l sena i vanliga ordning till playgroupen som hålls på tisdagar. Men det gjorde inte så mycket, L hann att leka i nära en timme och var helnöjd! Under tiden satt jag och några mammor och pratade på en bänk i solen, och sen serverades tårta då ett av barnen fyllde år. So far so good :)

Efter att playgroupen var över körde vi hem till E, där vi väntade med våra småkillar på att C och B skulle bli klara ute på farmen. Vid det laget hade L hunnit bli rejält trött, men han vägrade sen att somna i bilen. Ville prompt ur bilbarnstolen, och det skreks och gräts så mycket att jag var tveksam att vi ens skulle komma hem.. Det är ändå 15 mil, och det finns gränser för vad både barn och vuxna kan utstå! Efter ett antal stopp kom han äntligen till ro liggandes på min axel (jag hängde över bilbarnstolen), det var allt annat än bekvämt för mej men vad gör man inte!

Klockan var kvart över tre när han äntligen somnade och sov sen i de 45 minutrarna vi hade kvar att köra... gissa om vi lär får vara uppe sent ikväll. Och jag som äntligen hade fått ordning på dygnsrytmen. Nu dröjer det innan vi följer med till farmen igen, det är ett som är säkert! Ska snöra på mej träningsdojorna nu och gå ut och ta en långpromenad för att samla styrka inför kvällen, behöver nämligen all jag kan få!

Tänker leta mej ned till vattnet, där får jag  både ro och nya krafter!