Brrr

Det är meningen att det ska vara mitt i sommaren här ju men jag kan meddela att jag sitter inlindad i två filtar med värmeelementet på högsta nivå - det är freezing! Sån otrolig skillnad på husen i NZ mot Sverige, ofta är det kallare inomhus än ute! Nyare hus är bättre isolerade men det här gamla huset vi bor i nere på farmen håller ingen värme alls. Så som det är nu kommer det vara ohållbart i vinter, särskilt med en liten bebis!

Men jag hoppas att vi kommer spendera mesta tiden i QT by then och sen har vi ju även en efterlängtad resa till den svenska sommaren att se fram emot :) Även fast det i stort sett känns som vi just packade upp resväskorna längtar jag faktiskt redan tills det är dags att åka tillbaka! Ska bli så roligt att ha med sej L, så otroligt mycket har hänt sen sist - familj och vänner kommer garanterat få se mer än hans stängda ögonlock :)

Emotional

Idag har jag haft en sån där dag, gråtit över allt och inget och varit extremt uppochner i humöret. C frågade tillochmed om jag var gravid igen haha.. Såklart fick jag ett jobbigt besked idag som jag blåste upp till onödiga proportioner; dom ringde från Medical Centre i Queenstown och berättade att en specialist tittat på L:s CD från hans höftröntgen och att resultatet kom tillbaka "abnormal but not uncommon". Varken L:s läkare eller sköterska visste riktigt vad det betydde eller vad resultatet förväntades vara i "normala" fall.

Fick hursomhelst rådet att sluta med skenan och börja använda dubbla blöjor, bra där! Det har ju gått över en månad sen vi slutade med skenan enligt dom svenska rekommendationerna, och inte har vi använt dubbla blöjor.. Åh jag är så himla upprörd över att det tog över en månad för dom att ringa tillbaka, och att vi alltså verkat ha gjort en X-ray helt i onödan då dom här i NZ anser att allt under 5 månader är för ungt för att kunna se ett klart och tydligt resultat av benstommen. Så, det har fällts ett gäng uppgivna och oroliga tårar här ikväll. Nu har jag dock tagit mej i kragen och bestämt mej att inte förvänta mej det värsta, allt är säkert okej och på måndag har dom lovat att ringa tillbaka med ett klarare besked. Vi har fått en tid hos höftspecialisten som skrev utlåtandet, den 24:e februari men jag vill ha en bättre förklaring innan dess.

Nu ska jag försöka varva ner en stund framför tvn med te och lite god Lindt choklad. Får se om jag kan få med mej C, han skulle rätta till några plankor i vårt trägolv och nu har han slitit upp HELA hallgolvet! Jag är sådär nöjd, hade det inte kunnat vänta tills imorgon åtminstone..

Me and my precious

Baby Food

Då L inte är nåt större fan av ersättningsmjölk, men är en hungrig liten grabb har vi hoppat direkt till smakportioner - något som går förvånansvärt bra. Han gillar det mesta och jag märker att han somnar lättare på kvällarna med en mätt liten mage!

Hittills har vi kört på Farex (risgröt) blandat med mosad banan men vi har även testat lite olika fruktsmoothies samt sötpotatis- och kycklingpuré. Vill dock börja laga mer själv så därför införskaffade jag en kokbok häromdan - speciellt för små bebisar. Nu ska det mosas här hemma!

 

Sömnlös

Jag kan omöjligt somna, känner mej helt uppe i varv med en miljard tankar fladdrande i huvudet - samtidigt som jag är otroligt trött. Helt oviktiga grejer som jag ligger och tänker på också. Som vad jag kan baka och ta med till nästa Coffee Meeting med mammorna, och vad alla bebisarna hette. Ja du hör ju, inte direkt något att ligga vaken över.

Kanske är det den extra stora starka cappuchinon jag drack vid fyratiden för att orka köra hela vägen hem, som spökar? Troligtsvis. Nu känner jag mej med ens väldigt sömning, kanske ska testa kudden igen ändå.

Sov Gott

Soaked!

Startade den här morgonen med en BLÖT powerwalk/joggingtur. Det duggade lite när jag lämnade lägenheten och jag hoppades på att det skulle avta men tvärtom så regnade det bara mer ju längre vi kom! Regnskyddet till vagnen hade C kört iväg med i bakluckan så min träningsjacka fick agera regnskydd, inte helt ultimat kanske men det funkade - L blev inte blöt. Det blev däremot jag :) Vet inte om det syns på bilden men jag är soaked..

Nu har vi precis klivit innanför dörren nere på farmen efter en busy eftermiddag med massa bebisar och mammor i Queenstown. Var jättekul att träffa likasinnade och jag blev varmt välkomnad, kändes skönt då jag inte kunnat vara med på några mammaträffar förrän nu. Ska inte sticka under stol med att jag var orolig att gruppen skulle vara jättetajt och att det liksom inte skulle finnas plats för en till men det gjorde det!

Stackars L fick nog en smärre chock av all liv och rörelse, han är ju van med att hans lilla värld bara består av mamma, pappa och några kossor på sin höjd. Känns viktigt att han börjar vänja sej med mer människor och andra bebisar, vill ju inte att han ska bli folkskygg! Idag blev det dock lite mycket på en gång och ljudnivån var stundtals extrem även för mej haha.

Nu ska jag dricka te och umgås med älskling(arna).

En annan värld

Är uppe i Queenstown och kan bara konstatera att det är en helt annan värld här uppe; annat liv, mer fart, människor och saker att göra och jag trivs så oerhört bra! Igår öppnade Skyline liften för Downhill MTB och jag och C har köpt varsitt säsongskort så nu jäklar ska det cyklas!

Lite av en chock för min kropp att vara tillbaka på en DH cykel igen kan jag lova - hade glömt bort hur jobbigt det faktiskt är. Och hur KUL det är! Världens bästa träning :)

Imorgon ska jag och L iväg på vårt första Coffee Meeting med dom andra mammorna från vår föräldrargrupp - spännande! Var egentligen meningen att vi även skulle ha gått på Babysim men gruppen var full och nästa startar inte förrän andra veckan i februari så suga ett tag till på den. Nu ska jag gå och ringa älsklingen som åkte tillbaka ner till farmen idag, och säga godnatt.

Säger Godnatt till Dej med!

Tänkvärt

Läste just ett sånt fin inlägg hos Anouk om betydelsen av sin familj efter att man själv blivit mamma, fick lust att fälla en liten tår av saknad. För gud vad jag saknar nära och kära där hemma stundtals, saknaden finns där hela tiden men ibland blir den extra påtaglig. Att kunna ta bilen hem till mamma med L och bara vara mej själv för en stund, bli lite ompysslad och släppa alla måsten - det är något jag då och då skulle göra vadsomhelst för...

Som tur är hade jag den möjligheten under ett par värdefulla månader när jag var gravid. Då fyllde jag verkligen på med energi, och det är dom stunderna jag får plocka fram i minnet nu när det känns tungt och ensamt med familjen så långt bort.

Smart sagt

Läste ett sånt bra inlägg hos den här tjejen om hur många säger att dom inte har tid att träna, men att dom istället har det helt "spot less" hemma. Det fick mej faktiskt att lämna den ovikta tvätten på köksbordet och istället gå in i vårt lilla hemmagym och köra ett expresspass! Allt medans L låg brevid i sitt babygym och då o då tittade på mamma med förundrade ögon. Nu sitter jag här svettig och nöjd, och ska strax ta tag i den där tvätthögen och börja med middagen...

Mitt "hemmagym" - dom här redskapen kommer man faktiskt en bra bit med!

Med fokus i blick.. en till kom igen!

Efteråt - lagom svettig och nöjd!

En riktig kiwi feast

Minns hur jag sa att C skulle ta med mej ut o äta middag igårkväll? Vi åkte till Riverton men istället för restaurangen vi tänkt, köpte vi fish & chips och åt vid havet! Och vet ni, det var en av dom bästa kvällarna på länge, jag kunde slappna av utan oro över att L skulle börja gråta/behöva ammas eller bara tröttna. Nu satt han brevid oss i sin lilla capsule och verkade njuta av utsikten han med!

På vägen hem stannade vi till hos E och B som just fått en liten grabb, bara 2 veckor gammal - såå himla liten och vägde som en fjäder. Svårt att tro att L för inte så länge sen var så liten han med!

Nu ska jag passa på att ta en dusch medan L sussar..

En dag för sent

Så! Nu har jag äntligen fått ordning på min strulande dator och bloggen, hade visst installerat en för ny browser för mitt Windows.. Jag är verkligen ingen datanörd i den meningen, utan blir sjukt frustrerad när tekniska saker inte funkar, svär, sliter mitt hår och testar på måfå olika åtgärder - har jag tur så funkar det tillslut :)

Tog lite foton igår när jag var ute på min oerhört spännande promenad, så att ni ska få en bild av vad jag menar med världens rakaste väg;

Är det så här man känner inför ett marathon?

 

 Fick publik innan vi vände hemåt, av ett gäng förvånade kalvar

Men med bra musik i lurarna höll jag humöret på topp!

Ingen rast ingen ro

Lite så känns det nu. L behöver konstant underhållning och inget är riktigt bra.. Fick ett tips av Jojja att det kanske kan vara en av de berömda utvecklingsfaserna, och jisses vad allt stämde in på min plutt just nu! Känns skönt att ha nåt annat att skylla på när man ammat, bytt blöja, rapat, lekt och matat utan resultat...

Bara hoppas att denna fas inte varar alltför länge. Kom just hem från en tur i bilen då inget annat dög och lillkillen fick sej lite välbehövlig sömn och jag kunde andas en stund. Hann med en långpromenad på världens rakaste väg imorse, så grymt tråkigt men jag gjorde mitt bästa för att göra det lite roligare, sprintade mellan telefonstolpar och lyssnade på min iPod i ett försök att glömma omgivningen.

Vet inte om det är min laptop eller Blogger som strular men av nån anledning kan jag inte ladda upp bilderna jag tänkt till detta inlägg - irriterande! Får försöka lite senare igen. C har lovat att ta mej med ut o äta middag ikväll, precis vad jag behöver. Ett brejk från hemmets fyra väggar.

Ny fas?

L har börjat vakna på nätterna igen för amningen, först hoppades jag på att det bara var tillfälligt iochmed vaccinationen men nu kan jag nog inte skylla på det längre. Han har sovit från halv tiotiden till sex halv sju på morgonen i flera månader, nu vaknar han ofta till vid midnatt eller runt halv fyra, och ibland bådeoch.

Jag ammar och byter blöja, sen ligger L och snackar en stund (högljutt och glatt - låter så sjukt sött att jag inte kan låta bli att skratta även om jag endast är halvt vaken). Undrar om det är nån ny fas kanske? Fast mer troligt, magsäcken har väl vuxit och han behöver mer mat.. Han får redan fast föda två gånger om dan och mer än så tycker jag är lite väl, han är ju ändå bara 4 månader.

Nu är det dags för mej att äta frkost - magen kurrar!

A new day

En ny dag idag som tur är och hittills har den varit bättre än igår.. Är dock helt slut efter att ha flängt runt i stan hela dagen, storhandlat, städat och sen lagat middag på det. Sjönk just ner i soffan med en liten som precis i denna stund slöt sina ögon - pust säger jag bara.

Ska dricka lite te med älskling nu och så åker nog Lindt chokladen i kylen fram - fredagsmys!

Lite hängigt

..var det här. Syftar främst på min lille man som inte är helt 100 sen sprutorna. Har dock inte behövt ge något febernedsättande än så länge vilket jag är glad över. Undviker helst mediciner i största mån både när det gäller mej och L, om man inte verkligen behöver dom alltså.

Är tillbaka nere på farmen efter att ha varit i QT en natt och vill redan tillbaka! Jag är verkligen lyckligare där uppe, så snart jag kommer ner hit är det lite som att jag sjunker ner i ett svart hål. Fullt med koskit. Hahaha.. (än kan jag skämta om eländet iaf). För att göra det hela ännu lite drygare har jag ingen fungerande mobil längre då vi bytt nätverk till Telecom från Vodafone, och det visade sej att min telefon är låst till Vodafone. Inte kan man låsa upp den heller då nätverkskortet är inbyggt. Åh jag blir så trött. Köpte nämligen just en ny mobil då jag kom tillbaka från Sverige då min svenska HTC inte tog emot sms här. Och så nu det här.

Fan vilket skithumör jag är på. Vet inte om jag ska skrika eller gråta just nu. Nu vaknar L så jag slipper fundera på vilket...

Yes!

.. vilken lättnad! Sprutorna gick så mycket bättre denna gång, L skrek men inte på långa vägar som sist och denna gång var han inte heller otröstlig utan lugnade ner sej efter bara nån minut. Så sjukt skönt att det är över, jag var helt skakig när jag kom in och sov tillochmed oroligt natten till idag.

Vi måste ha haft en himla otur sist helt enkelt för hans reaktion var extrem i jämförelse med idag. Hade en ny sköterska denna gång som var mycket snabbare med sprutorna, och så slapp jag hålla fast L vilket jag tyckte kändes jobbigt sist - nu stod jag bara på sidan om och pratade med honom medan sköterskan gjorde jobbet.

Åh min älskade lille plutt, helt enormt hur mycket man kan bry sej om dom. Önskar jag kunde skydda honom från allt ont, livet ut..

Yes, it's over!

Plutten sussar på sin kudde i bakgrunden :)

Bra tajmat

Lyckades få in nära en timmes powerwalk medan L sov i vagnen, och nu ÖS-regnar det ute medan jag sitter här nyduschad med en skål keso, yoghurt, nötter och äpple :) Det blev en promenad längs landsvägen idag medan jag bad en stilla bön att vi skulle slippa möta många långtradare innan vi kunde svänga av på en mindre trafikerad väg, det funkade för vi blev endast omkörda av en lastbil - pju...

Imorgon är det dags för L:s andra omgång av vaccinering. Jag mår illa bara jag tänker på det. Är tvungen att åka själv denna gång då C inte kan lämna farmen, fast det gör inte så mycket skillnad. Lika hemskt med som utan honom, och jag tror faktiskt att vi bara skulle stressa upp varann istället för det omvända.. Eller, äh jag vet inte. Skulle kanske vara bäst med sällskap ändå men nu går ju inte det.

Önskar för första gången att jag var den som kunde stanna kvar på farmen medan C åkte till QT! Älskade L har varit så sprudlande glad på sista tiden och gjort framsteg varje dag, och jag är rädd att sprutorna ska förstöra det. Sist var han inte sej själv på nästan en vecka.. men så blev han ju sjuk också. Hoppas för guds skull att han inte gallskriker i panik, sätter i halsen och slutar andas imorgon, jag pallar inte det igen.

Oj det här inlägget började väldigt positivt och slutade rätt trist märker jag nu.. Ska gå o göra en kopp te, leka lite med min plutt och försöka tänka på annat än hemska sprutor!

Outdoor Training

Äntligen fick jag också till det! Har i ett par dagar lite missnöjt suttit och läst andras träningsbloggar och muttrat över hur fasiken dom får till det med mammalivet och långa powerwalks, löprundor och svettiga styrkepass varje dag. Allt medans jag tyckt synd om mej själv och käkat lite mera skräp...

Men idag fick det vara nog, måndag, ny vecka och ny start! Även om jag befinner mej ute på farmen med noll promenadstråk så går det om man verkligen vill. Idag tog jag med mej L i vagnen och vandrade upp längs ett igenvuxet traktorspår, över stora stenbumlingar, under elstängsel och igenom högt gräs tills jag hittade en liten plätt att köra styrka på. Sen hem igen. Svettigt? Garanterat! Och nu sitter jag här i soffan nöjd och glad och motiverad att fortsätta på den här linjen veckan ut.

Benböj i solskenet!

A little bit bored

Både jag och L är extremt uttråkade, så pass att vi just gick ut och kollade på kossor. L verkade tycka det var väldigt intressant, men det hjälpte inte mej så värst mycket.. Jösses att jag inte ska klara mer än en dag här nere innan jag börjar klättra på väggarna! Jag är verkligen inget "farm-wife material".. Som tur är tröttnar även C ganska snabbt på livet på farmen så jag vet att det inte kommer vara i all evighet vilket känns VÄLDIGT betryggande.

Vi har vänner som bor på en annan farm cirka 30 minuter ifrån oss, dom fick en liten pojke för 1,5 vecka sen - hoppas på att åka och hälsa på dom imorgon. Tills dess får jag väl sippa vidare på mitt te...

Oanade talanger

Upptäcker man varje dag som mamma. Det kan vara allt från att jonglera matlagning, lek med bebis och hänga tvätt - allt på samma gång, till att klippa naglarna på en bebis sprattlande små armar. Föredrar nästan det förstnämnda faktiskt även om vi just lyckades bra med det senare.

Jag blir direkt påmind om när L:s naglar är för långa då han alltid river sej i huvudet när han håller på att somna och följden blir en blodig kudde(!) Så nu försöker jag vara där före med nagelsaxen även om jag inte alltid lyckas. Någon (kan inte ha varit en småbarnsförälder) rekommenderade att klippa naglarna när dom sover för att undvika sprattelmomentet, men att riskera väcka en sovande bebis i onödan?? Nej tack... :)

Hur gör ni med era små?

Down Hill!

Cyklade min första downhill run idag efter nära ett års uppehåll - så sjukt kul, var alldeles skakig av adrenalin efteråt! Som jag saknat det! Och (nästan) lika kul var det att träffa alla i cykelgänget igen! Jag och C delade på hans cykel och gjorde 2 runs åt gången, medan den andre stannade nere vid basen med L - funkade hur bra som helst. Skulle ju ha tagit nåt kort men jag hade så roligt att jag helt glömde bort tid o rum!

Medan C gjorde sitt sista åk promenerade jag och I, med Lewis i barnvagnen, in till stan och slöt upp med resten av gänget inne på Atlas. L stod i rampljuset för ett tag o charmade alla kan man väl säga :) Tillslut kunde jag dock se att han hade sett tillräckligt med nya ansikten och han fick sjunka ner i vagnen o så gick vi o hämtade takeaway på den indiska favoriten. Blev upphämtade av C och åkte hem och åt.. Har haft den bästa kvällen på länge!

O ja just d, anledningen att vi är i QT igen är att jag blev kallad till callback för reklamfilmen.. Jag fick ligga och kramas med en rottweiler på golvet vilket var en ny upplevelse! Det var en väldans massa folk där så chansen till en roll är nog väldigt liten men hoppas lite försiktigt kan man ju alltid.

Nu väntar sängen, night night

4 månader

.. har det gått sen vår lille älskling kom till världen. Tänk att en varelse som har funnits en så kort tid nu är en sån självklarhet i våra liv att jag har svårt att förstå hur vi klarade oss innan!

Titta jag står!

Och som han älskar det! L kan stödja helt på sina ben och hålla sej själv upprätt nu, så himla roligt att se när han skjuter ifrån med tårna och riktigt sträcker på sej av stolthet! Behöver dock mammas eller pappas hjälp att komma upp i stående position :) Än har vi ingen större framgång med rullningar från mage till rygg och vise versa, men man får väl ha i åtanke att L har 3 månader att ta igen sedan Rosen-skenan då hans rörlighet var begränsad till grodställning på rygg i 12 veckor.

Det kommer säkert när vi minst anar det med tanke på hur snabbt utvecklingen går nu!

Oj!

..Vad många besökare jag hade igår, upp från mina vanliga blygsamma (men ack så betydelsefulla) 40, till över 80! Nu blir jag nyfiken vilka ni nya läsare är som läser min blogg - lämna gärna en kommentar :)

Jag och L ligger och drar oss i sängen efter morgonamningen, helt klart en av de bästa stunderna på hela dan. C går för det mesta upp vid 4.30 på morgonen för att hämta in farmens cirka 600 kossor för mjölkning, sen kommer han in vid åttatiden då jag i bästa fall har frukost redo :) Vi äter antingen 2 poached eggs eller scrambled eggs på mörkt bröd med avocado, rökt lax/skinka o tomat. Och så kaffe förstås - ett måste!

L har somnat igen brevid mej så lika bra att jag passar på och smyger upp o börjar med frukosten...

Ses lite senare!

Häng i Soffan

Jag och L hänger i soffan och väntar på att C ska komma hem med världens kanske godaste pizza - ugnsbakad från Winnies i stan! Castingen idag gick bra.. tror jag. Det kändes iallafall helt okej även om jag var lite nervig i början innan jag slappnade av. Får alltid världens svenska brytning när jag är nervös haha, sjukt irriterande men jag kan inte hjälpa det. Börjar prata stötigt, famla efter orden eller uttala dem helt fel. Lite som att jag just lärt mej engelska, fastän jag talat engelska dagligen i fem år.. Jaja får hoppas att det inte märktes alltför väl :)

Just det fick med mej C till QT vilket är väldigt mysigt (och skönt att slippa tänka på att lämna bort L, även om det bara var för en halvtimme) men det betyder också att vi måste ge oss av tidigt imorgon. Funderar på att ta en kvällspromenad lite senare och njuta av det härliga vädret och fina promenadstråken här medan jag kan!

Japp så får det bli - men först PIZZA!

Sådär lagom utslagna med hungriga magar

(L är hungrig för det mesta, vilket iof stämmer bra på mej med haha)

Nu så

..har vi äntligen internet i vårt hus här på farmen! Skönt att slippa traska ner till svärföräldrarna varenda gång jag vill kolla mejlen eller blogga lite :) Ska dock uppgradera till en snabbare internetvariant och så väntar vi på en router så jag och C kan använda internet samtidigt, så riktigt klart är det inte. Nu får jag passa på när C är ute och jobbar på farmen vilket iof är större delen av dagen.

Jag och L drar iväg mot QT imorgon vid elva-tiden på fm, har lyckats skaffa barnvakt för plutten den kvarten castingen förväntas ta. Det är en reklamfilm för djurmat och man skulle helst ha med sej en hund, katt eller dylikt - undrar om bebis funkar likar bra? Skämt åsido, det skulle finnas en hund på plats att "låna" om man inte hade en egen. Ska bli spännande och se vad vi får göra!

Nä dags för en dusch, sitter här i mina lätt sunkiga träningskläder som jag inte bytt om från än även om det var 3 timmar sen jag körde ett expresspass inne i vårt lilla "gym". Blir lätt så med en liten bebis, man får vara glad för det man faktiskt hinner och inte hänga upp sej på vad man INTE lyckats göra. Men jäklar vad jag snor på och är effektiv då lillen väl sover!

Back 2 Work

Just när jag höll på att avlida här nere på farmen av tristess och isolation (ingen större överdrift vill jag påpeka) så får jag ett email av min modellagentur att jag blivit vald för casting för en reklamfilm, yes vad kul!
Imorgon bär det således av till QT, för att agera framför en filmkamera för första gången på drygt ett år. Blir alltid nervös även om en casting inte betyder att man ens är nära att få en roll, men hoppas kan man ju :)

Bilder från min profil

Foto: Still Vision Photography

Vad är egentligen en bra blogg?

Läste precis ett tänkvärt inlägg i en av mina favoritbloggar om vad som kännetecknar en bra blogg. Måste säga att jag själv tyvärr uppfyller få av mina egna kriterier just nu då vår internetåtkomst fortfarande är kass och jag inte kan blogga så ofta som jag önskar. Och när jag väl har möjlighet så är det alltid under en begränsad tid och jag känner mej stressad, vilket sällan resulterar i ett bra inlägg om något alls! Men håll ut, jag lovar att det ska bli bättring så snart vi får ordning på den här internetkarusellen..

Idag var vi på 3-månaderskontroll med L, en månad för sent kan man väl säga. "Lille" klimpen vägde 7,8 kilo och sköterskan verkade imponerad och nästan lite smått chockad över hans storlek haha. Hursomhelst sa hon att det var helt lugnt att jag börjat ge lite Farex redan nu (eller 1,5 vecka har det ju gått sen första gången) vilket kändes skönt att höra. Jag berättade inte att jag även blandat i banan ett par gånger, tyckte Farex-erkännandet räckte ;) Konstigt det där, det är ju vi som är föräldrar och bestämmer vad vi anser är bra för just vårt barn då vi känner dem bäst, men ändå är jag rädd för att liksom bli dömd eller att göra "fel". Har lovat mej själv att bli bättre på att lita på min magkänsla som mamma och även kunna stå upp för den om jag blir ifrågasatt, för hittills har det ju gått alldeles utmärkt!

Imorse var jag ut på en otroligt efterlängtad (tror inte ni kan förstå hur mycket!) långpromenad med vagnen där jag körde intervaller och tuff backträning. Var helt genomsvettig och knallröd i ansiktet när jag kom hem,  en underbar känsla! Minns hur jag under graviditeten saknade just det, att kunna springa och få ta ut mej riktigt ordentligt.

Träning får mej att må så fantastiskt bra!

Halvvägs upp för en av värstingbackarna.

Stannade för att ta av L lite kläder då vädret i vanlig NZ-ordning slog om!

Middag för Två

En riktig festmåltid med potatisgratäng som fanns kvar i frysen sen nyårsafton,

ugnsgrillad kycklingfilé och en god sallad!

Ja för mej och Lewis alltså. Är uppe i QT alldeles själva, bara jag och min lille älskling. Sån lyx att åka upp hit en dag tidigare och bara göra vad jag vill. Lite egentid som jag inser nu hur mycket jag saknat! Fast ensamt är det knappast, har ju min lille plutt :) På senaste tiden har jag stressat alldeles för mycket, sovit för lite och kört på i ett onödigt högt tempo för att "hinna klart" allt. Usch, jag avskyr när det blir så - mår dåligt både på utsidan och insidan. Men idag så landade jag äntligen, för att använda ett av min mammas favorituttryck. L verkar också känna av att mamma är avslappnad, utvilad och lugn (minns inte senast när jag var allt det) och kan ge honom min fulla uppmärksamhet då jag bestämt att inga måsten finns ikväll.

Han har varit så glad och förnöjsam sen vi hit kom och nu på kvällen var det hur lätt som helst att natta honom. I natt får han sova på pappas kudde.. Vi har fortfarande inte skruvat ihop spjälsängen här i QT! Det får bli ett jobb för C när han kommer imorrn eftermiddag.

Nu ska jag sjunka ännu lite djupare i soffan och läsa mitt nya Madison magazine :)

Äntligen!

Har fått upp lite gardiner här i huset nere på farmen och jag kunde med andra ord äntligen göra mej av med dom hemska yllefiltarna vi haft hängandes i sovrummet fram tills nu! Vi har fortfarande en massa kvar att göra; som att måla båda trapp-entréerna, spika upp ordentliga golvlister, köpa nya lampskärmar till alla rum och skruva fast dörrhantag. Men det är grejer som man kan ta lite vart eftersom..

Fast den där sista finputsen är ju också det som irriterande nog kan dröja all evighet om man inte inte bestämmer sej för att få det gjort! Men jag ska njuta av mina gardiner ett liiitet tag innan jag börjar nästa projekt :)

På bebisfronten händer det nya grejer hela tiden! L har blivit helt stadig i nacken nu och sitter upprätt i soffan som en liten man  och tittar sej omkring haha. Den ökade styrkan märks även när han ligger på magen, han tycker inte att det är fullt lika hemskt nu när han kan lyfta överkroppen och se sej omkring :) Mätte den lille krabaten igår och han har hunnit bli hela 68 cm lång! Inte undra på att jag få dra och slita i hans bodysar för att göra dom långa nog - dags för lite nytt till minigarderoben snart.

Efter mkt velande fram och tillbaka har jag nu börjat med lite Farex på kvällarna. Det är en sk "Rice Cereal", det ser ut som vattning mannagrynsgröt typ och består av huvudsakligen av mjöl och vitaminer och som sägs ge babyn vad den behöver när det gäller nyttiga fetter, kolhydrater och protein. L älskar det! Har bara vågat ge några teskedar än så länge då jag inte vill att han ska få ont i magen, men så småningom tänker jag börja smaksätta med lite avocado och banan. Det är helt uppenbart att han behöver mer än bara bröstmjölk nu och efter att ha provat lite ersättning vilket han inte gillade alls (smakade själv och jag förstår varför!) bestämde jag mej för att börja med gröt redan nu. Inget är värre än en hungrig bebis!

Annan bebis, samma gröt

New Years Day

Och jag är hur pigg som helst, inte ett uns av av baksmälla som säkert många andra känner av idag - känns sjukt bra! Saknar faktiskt inte alkohol ett dugg, det är något jag lätt skulle klara mej utan även efter amningen. Visst, ett glas vin med tjejkompisarna och en god middag skulle jag väl inte tacka nej till, men annars nej - blöta utekvällar känns som ett annat liv.

Är nere på farmen igen och ska jag vara helt ärlig så vaknade jag med dåligt humör imorse just för att jag visste att vi var tvugna att åka tillbaka hit igen. Betedde mej lite som en sur barnunge ett tag innan jag skärpte till mej.. Vet ju att det är för vårt eget bästa vi spenderar tid här. Det är här pengarna tjänas just nu så jag får helt enkelt "suck it up" och njuta desto mer när vi är i Queenstown. Men ja isolerat är det verkligen och dagarna känns stundtals väldigt låånga. Hade aldrig grejat det om jag inte haft lille L som garanterat fyller upp min (all haha) tid.

Nu kallar plutten - dags för kvällsbad!