Dagar som dessa älskar jag Queenstown! Okej det är kallt, men när solen skiner, himlen är klarblå och stan full av glada semesterfirande människor är det svårt att känna nåt annat än kärlek för den här stan. Det enda och otroligt stora felet är att den ligger så himla långt från Sverige..
Vi pratar dagligen om hur och var vi ska bygga vår framtid, men har ännu inte kommit fram till något självklart svar. Vi trivs här och det är ett fantastiskt ställe att ha barn, med alla möjligheter till sporter och aktiviteter runt hörnet. Men... samtidigt är det väldigt isolerat, nästan så man känner att man bor i en liten bubbla ibland där resten av världen är väldigt avlägsen. På det sättet kan jag verkligen sakna Sverige och Europa där ett annat land och kultur finns inom bara några timmars räckhåll. (Men allra mest drar förstås Sverige för att det är där L:s svenska familj o släkt finns!).
Och även om vi är väldigt flexibla i det vi gör just nu så måste vi ju faktiskt slå oss ner på ETT ställe när L börjar skolan. Att flytta runt i olika hus har han ju blivit van med sedan födsel, men att ta honom ur olika klasser och bort från vänner - det är något jag inte tänker bli ansvarig för!
Det ultimata vore ju helt klart att spendera varje sommar i Sverige (gärna 3 månader) och resten av året här. Det upplägget skulle jag kunna leva med utan problem. Men hur man får ihop det i praktiken - det har jag inte svaret på än...
Bilder från idag:
Jag tror ni kommer komma fram till ett bra beslut om vart ni bosätter er sen när skola ska börjar för lilla L. Vilket beslut ni än tar så tror jag det kommer bli bra :) jag kan förstå att det hade varit bra med 3 månader i Sverige under den bästa tiden här.
SvaraRaderaÄlskar bergen i bakgrunden helt fantastiskt, som i en sagobok. Och ni är väldigt fina med.