Grönt ljus för flygning!

Det dröjde ända tills nu mot kvällningen innan resebyrån ringde tillbaka. Tydligen hade deras datorer legat nere större delen av dagen och därav förseningen. Hursomhelst, jag fick grönt ljus för att flyga med Quantas! De tillåter flygningar (inkl. långflygningar) upp till vecka 36, och jag har alltså två veckor till godo då jag kommer vara i vecka 34 i mitten av februari. Dock behöver jag ett intyg från min läkare som säger att graviditeten är normal, utan komplikationer, att det inte är tvillingar och att det är minst 4 veckor kvar tills beräknad födelse. Det intyget måste jag sedan ha med mej under hela flygningen och vara redo att visa upp vid tex incheckning och dylikt.

Var nere på stan i eftermiddags i ett par timmar och testade toppar, kavajer, klänningar och skor tills jag var alldeles matt. Tillslut blev det iaf ett långt svart spetslinne (eller klänning om man så vill) från Glassons och par svarta ballerinaskor från Overland som jag ska tillbaka och hämta imorgon då jag glömde en värdefull medlemsrabatt som jag har ligger här hemma. Sen köpte jag ett supersnyggt grått silvrigt nagellack från O.P.I, vet inte om det passar sej för begravningen men har gått och varit sugen på ett grått lack länge så det får jag garanterat användning för ändå. Är jättenöjd med mina köp! Återstår att se vad vi klär på L, men det duger nog bra med ett par mörka jeans och en ljus skjorta - han är ju så liten att jag knappast tror att folk kommer titta snett på honom för att han inte bär svart...

Just ja, i morse hann vi med en sväng upp till Skyline med L. Drygt en timme tog det oss att gå/småspringa ner - riktigt jobbigt faktiskt. Var tvungen att slänga mej på sängen en stund närjag kom hem, var sååå trött. 

Tog lite bilder:

Skyline är alltså namnet för en stor turistattraktion/restaurang/café/utkiksplats samt mountainbikebana i Queenstown

Så här kommer man upp till toppen! L älskar att åka gondolalift som dom kallas

Det blev inte en enda rastpaus på vägen ner, L blev tvärarg varje gång vi försökte stanna!

Men tårarna försvann så snart vi rörde på oss :)

Jag hann sitta cirka två sekunder på den här bänken....

...med denna utsikt hade jag gärna stannat längre!

Men icke, "rör på benen!" ropade L och plötsligt var vi nere igen :)