Idag var jag i Cromwell med mina killar, istället för att köra själv fick jag snällt titta på... Det var svårt kan jag lova! Ville så gärna rycka åt mej en hjälm och hoppa upp på en hoj jag med - det kliade verkligen i fingrarna.... Fick lite förkänsla hur det kommer att vara i sommar uppe vid Skyline när alla kommer susa förbi på sina downhillcyklar - det blir nog ännu tuffare. Samtidigt är jag ju så tacksam över att jag är gravid och skulle aldrig nånsin utsätta mej för något som skulle vara farligt för bebisen eller mej! Och det är ju faktiskt bara en sommar. Nästa år sitter jag nog i sadeln igen... Och trampar lugnt :)
Med två barn kommer det vara otänkbart med en skadad mamma. Det får liksom inte hända! Apropå skador förresten, jag har lyckats göra illa axeln på nåt vis så att jag inte kan lyfta armen över axelhöjd utan att det gör skitont! Så himla irriterande. Hoppas det går över snart... Det och mitt halsont :(
C ringde precis och sa att han är på väg hem nu. Jag och L åkte nämligen i förväg, en dryg timme på en dammig crossbana är alldeles tillräckligt när man inte kör själv. Fast L hade nog kunnat stanna längre, han älskar att vara där!
Knäppte såklart lite bilder:
Jag spanar in C och L som åker runt banan
Här fick dock L vänta vid sidan av banan med mej!
Jag igen
C drar på i kurvan
Här utbrister L: "Vroom" när de rullar in efter ett varv runt banan
Mina älsklingskillar!
Jag på startsträckan. Allt annat än startredo ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar