Jag slapp välja...

...om jag skulle åka till mammaträffen eller inte. L avgjorde saken, han var inte "up for it" som man säger här. Vi hade precis kommit hem från mataffären och innan dess hade vi varit vid Frankton Lake där L cyklade en runda och lekte på en lekplats. Det räckte för att han skulle vara helt slut när vi kom hem! Jag hade tänkt att jag bara skulle springa upp med kyl- och frysvaror och sen köra vidare till cafeét där mammagruppen skulle ses, men L:s trötta ögon och hjärtskärande gråt bak i bilen sa mej nåt helt annat.

Istället fixade jag en flaska välling och sen sov han på två röda. Och lika bra var väl det. Fattar inte riktigt för vems skull jag prompt skulle åka, inte min egen iallafall. Vill väl inte framstå som otrevlig antar jag.. som gång på gång blir tillfrågad och sen inte dyker upp! Kanske att jag går nån gång längre fram mot jul, just nu funkar det inte med L:s rutiner och det är knappast värt att släpa iväg ett trött barn till en träff bara för att. Det blir bara pannkaka av allt och man önskar alltid att man följt sin inre röst och stannat hemma. Det gjorde jag idag!

Jag lät L sova en hel timme och brydde mej inte om att klockan var så sent som tre när jag väckte honom, nu när han är hängig behöver han extra sömn och det känns bara dumt att tvinga honom att vara uppe. Jag passade på att vila en liten stund själv, och sen när L vaknat så bakade vi kladdkaka tillsammans och nu är det full rulle här! Det lär bli en sen kväll men det gör ingenting då C är på väg hem från farmen, och en senare nattning av L ger oss lite mer tid att äta middag tillsammans :)

Jag och min älskling vid Franktons lekplats: